Artiklar om energi- och elmarknaden
Elprisernas svängningar – både utmaning och möjlighet
Sedan 2020 har elmarknaden förändrats snabbt. Priset rör sig nu betydligt mer från timme till timme – ibland från nära noll till mycket höga nivåer på bara några timmar. Det kan kännas oförutsägbart, men svängningarna öppnar också nya möjligheter för dig som har timpris och kan styra din elanvändning smartare.
Elförbrukningen ökar i vår omvärld
Elanvändningen har ökat stadigt de senaste åren – i Sverige, Norden och stora delar av Europa. Elektrifieringen av transporter, industri och uppvärmning driver utvecklingen, och behovet fortsätter att växa i takt med omställningen. Det gör det allt viktigare att använda el effektivt och jämna ut förbrukningen över dygnet.
Solel – både möjlighet och utmaning
Lägre priser på solceller och skatteavdrag har gjort solel till ett självklart val för många hushåll. Men den ökade produktionen påverkar elmarknaden: vissa timmar är elen dyr, andra gånger sjunker priset till nästan noll – ibland till och med under. För att solel ska bli lönsam handlar det inte bara om att producera mycket, utan också om att använda elen klokt när den finns.
Timpris eller fast pris – vilket lönar sig?
Elmarknaden har blivit mer rörlig sedan 2020. Många hushåll väljer nu mellan timprisavtal, månadsrörligt eller fast pris. På sikt är timpris ofta billigast – men bara för den som kan styra sin elanvändning till billigare timmar. Med rätt styrning blir det möjligt att dra nytta av prisvariationerna i stället för att drabbas av dem.
Lokala flexmarknader – smartare för alla
Lokala flexmarknader växer snabbt i både Sverige och Finland. När elnätet är hårt belastat kan hushåll och företag få ersättning för att tillfälligt minska eller flytta sin elanvändning. I stället för att bygga ut nätet används elen smartare där den behövs som mest – vilket minskar kostnader, avbrott och belastning på systemet.
Effektavgifter – hur påverkar det dig?
Effektavgifter har införts i Sverige och är på väg i Finland. Avgiften baseras på hur mycket effekt (kW) du använder under en viss period. Syftet är att jämna ut elanvändningen och undvika att elnätet överbelastas när många använder el samtidigt. För hushåll innebär att sprida förbrukningen jämnare – vilket sänker kostnader och gör elsystemet stabilare.
Till vem betalar du för elen?
Elmarknaden är uppdelad i två delar: elnät och elhandel. Som elkund betalar du därför till två olika företag – ett för att överföra elen hem till dig och ett för själva elen du använder. Elnätsbolaget ansvarar för att strömmen når fram till ditt hus, medan elhandelsbolaget köper och säljer elen på marknaden. Tillsammans gör de det möjligt att alltid ha el i uttaget – oavsett vem du väljer som leverantör.
Hur räknar man hem investeringen?
Återbetalningstiden visar hur lång tid det tar innan din investering har betalat sig genom de årliga besparingar du gör. Den ger en tydlig bild av när satsningen börjar ge resultat – och hur mycket du sparar på sikt. För många hushåll handlar det om att se energisparande som en långsiktig investering, där varje smart val bidrar till både lägre kostnader och en mer hållbar vardag.
Huset som ett värmebatteri
Ett vattenburet värmesystem gör hela huset till ett värmebatteri. Istället för att lagra el i kemiska celler lagrar du värme i byggnadens massa (väggar, golv, betongplatta) och i systemets vattenvolym (radiatorer, golvvärme, ackumulatortank). Med rätt automatik kan du flytta uppvärmningen till billiga timmar – eller till soliga stunder – och “leva” på lagrad värme när elen är dyr.