Elpriserna går upp och ner

Varför svänger priserna mer

Den främsta förklaringen är väderberoendet. Vindkraften har byggts ut snabbt och är i många timmar den marginalprissättande produktionen. När det blåser mycket pressas priserna ned, ibland under noll. När vinden mojnar – särskilt kalla, stilla vinterkvällar – stiger priset snabbt. Vattenkraften fungerar som nordisk reglerresurs, men hydrologi och magasinnivåer sätter ramarna: torra år och låg vårflod minskar dämpningen.

Kärnkraftens tillgänglighet spelar roll: planerade revisioner eller oplanerade stopp kan skapa kortvariga prisspikar. I Finland har OL3 visserligen sänkt prisnivån i genomsnitt, men volatiliteten består när efterfrågan toppar. Därtill kommer flaskhalsar i elnätet. Skillnaderna mellan budområden (SE1–SE4 och FI) blir tydliga när överföringskapacitet inte räcker; södra Sverige och södra Finland ser oftare höga topptimmar. Slutligen påverkar kontinentala bränsle- och elpriser Norden när import/exportflöden ändras, vilket märktes tydligt under gasprischocken 2021–2022.

Vad betyder det för villaägaren?

För hushåll med timpris blir vardagen mer taktisk. Några få dyra timmar kan driva upp hela månadskostnaden, och värmebehovet sammanfaller ofta med dygnets dyraste timmar. Många har därför börjat planera last: tvätt, disk och elbilsladdning flyttas till sena kvällar eller nätter. Samtidigt kräver prisstyrd uppvärmning balans – för aggressiv styrning kan ge komfortsvängningar och hög retur till efterföljande dyra timmar. I vissa nät införs även effekt- eller kapacitetstariffer, vilket gör samtidiga stora laster kostsammare.

Hur kan man skydda sig – även med timpris?

Nyckeln är flexibilitet. En modern värmepump med extern prisstyrning kan förvärma huset när priset är lågt och vila under topptimmar. Termisk lagring – större varmvattenberedare eller golvvärme/betongplatta – fungerar som ett “batteri” som jämnar ut kostnaden. Hemma-batterier kan kapa spikar och är särskilt effektiva i kombination med solceller, även om lönsamheten beror på prisprofilen.

Många elleverantörer erbjuder numera prisskydd ovanpå timpris: ett pristak för ett begränsat antal timmar, eller ett hybridavtal där en del av förbrukningen är säkrad till fast pris. Tillsammans med automatiserad styrning – exempelvis att elbilsladdning bara startar under en viss prisnivå – går det att behålla fördelarna med timpris utan att exponeras fullt ut för extrema timmar. På sikt minskar volatiliteten när elnäten byggs ut, lagring skalar upp och efterfrågeflex blir en reguljär marknadsresurs, men redan idag kan villaägare med rätt verktyg göra elräkningen betydligt mer förutsägbar.